Idag lade jag ner några timmar på att översätta en artikel från New York Times. Rubriken lyder ungefär:
Arbetare trotsar riskerna med radioaktivitet för tillfälligt arbete. Här är en länk.
Flera personer har intervjuats och berättar om själva arbetet, och hur det var innan olyckan hände.
En person jobbade med att städa av reaktorernas utsida inför besök av inspektörer eller ingenjörer. Städningen utförs med mopp och trasa för att avlägsna radioaktiva partiklar. Temperaturen är hög, han svettas och ansiktsmasken sittter hårt. Dosimetern larmar när dagsdosen nås, för den här mannen var han aldrig inne i mer an 20 minuter, sedan fick en annan ta över.
Det tycks som att de åldrande reaktorerna har fått samma problem som de svenska, det går åt mer folk för att hålla igång dem.
I avslutningen säger en man att han aldrig återgår till jobb i kärnkraftverk, såvida han inte svälter.
Artikeln infomerar bra om hur japansk industri fungerar med bemanningsföretag, fackförening för kärnkraftsarbetare, mm.
Här en länk till Ace Hoffmans blog från den 7 april.
Vid Visjön i Oviksfjällen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Diana
- Civilingenjör CTH M68. Nästan 25 år arbetade jag vid Volvo PV. M 68 står för Maskinteknik och examensår (29 februari) maskinteknik, där ingår studier av hållfasthetslära, korrosion, ångturbiner, ånggeneratorer, förbränningsmotorer, konstruktionsmaterial, även polymera. Mina specialämnen blev textila, material, konfektion, spinning, tygframställningsmaskiner (väv, trikå, flor, nålfilt). Nu har jag börjat gräva lite i vad som händer i riksdagshuset, det hade jag inte tid till när jag jobbade. Då förlitade jag mig på att politiker tänkte avskaffa kärnkraft, skatteväxla, utnyttja rationalisering till att minska tiden för lönearbete. Vi blev lovade 1980 att kärnkraften skulle fasas ut till 2010. Tänk vad många med mig som gick på den "visionen". Nu må arbetet vändas för att rädda vår livsmiljö och skippa konkurrens, köp, slit och släng!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar