Dagens Industri och Ny Teknik

Eftersom mitt intresse för teknik följt med min utbildning har jag fortfarande Ny Teknik (NT) i brevlådan, ibland till sorg, när kärnkraft lyfts fram som löfte för framtiden. Redaktionen tog glädjeskutt när upplagan blev större än den för Dagens Industri (DI).
DI har faktiskt en mer nyanserad framtoning om kärnkraftens framtid. Nu läser jag inte DI så ofta, så kanske det inte är genomgående, dock har det hänt.
Redaktionsmedlemarna i DI har antagligen insett att det är viktigt att det finns kunder, medan teknikfantasterna på NT inte ser sambandet mellan kärnkraft och spridning av giftiga och radioaktiva ämnen i det biologiska kretsloppet, som gör jorden obeboelig för flercelliga varelser inom en överskådlig tid.

Här i byn finns det personer som tror att uranbrytning kan ske miljövänligt, att oron för miljöförstöring är överdriven, att det går att sanera så att området blir beboeligt på 100 år och anser att jobb är viktigare än en framtid för kommande generationer. Det framgår av reportage från Oviken i Kollega.se nr 4, läs senaste numret online, sidan 6.

Nu har jag studerat uranbrytning och kärnkraft i 2 år och kommit tekniken riktigt nära. Ja då blir jag anklagad för att vara okunnig! Det är ganska häpnadsväckande.
En man tror att Fukushima Daiichis tragiska olycka glöms bort på en månad, bara för att det inte är huvudrubrik i tidningen varje dag.
Senaste nytt, som inte är nytt för dem som följt utvecklingen och själva kan dra slutsatser, är att det är hål i botten på reaktorkärlen. Såvitt jag förstått läcker det ut genom betongen också. Det hålet försökte man täta med, betong, plastsvampar, träflis m, det gick inte så bra. (Rapport från Ace Hoffman 4 april).

Dessa reaktorer är byggda på 1970 talet, benämns kokvattenreaktorer (BWR) och är i princip av samma konstruktion som minst 4 svenska reaktorer från samma tidsperiod, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. det vore bra att stänga av dem nu.
Reaktorerna har överlevt bästföredatum och ändå tillåter företagsledningarna att reaktorerna utsätts för effekthöjande åtgärder. Bevare oss väl!. Mycket pengar satsas på detta.

Tjernobyl-olyckan har nu pågått i 20 år 45 dagar. Första inneslutningen, sarkofagen kallad, har redan strålats sönder och måste ersättas med en ny. Priset är 14 mdr (miljarder) och den är tänkt att vara klar 2014, men pengar saknas.
Med och i den nya inneslutningen ska nya arbetare offras. Om ytterligare 25 år, får vi kanske veta hur många som dött till följd av den olyckan.

I Fukushima är det det värre än en härdsmälta. Poolerna för korttidsförvaring (1-2 år) av använt kärnbränsle inne i reaktorbyggnaderna har också tappat kylningen, utsläppsanalyser visar att även kärnklyvning återstartat. Plutonium och uran läcker ut i havet.

Rapporterna från myndigheter och företag har varit väldigt försiktiga, man vill ju inte skada branschen.

Vem tänker då på att kvinnor tål strålning sämre än män, barn sämre än vuxna flickor sämre än pojkar och sämst av all de ofödda barnen och DNA:et.
Vem förstår hur giftigt plutonium och uran är?

Jag minns fortfarande från skoltiden hur löjligt vi tyckte det var när franska folket svalt och ville ha bröd, sa den franska drottningen: "ge dem bakelser".
När skogarna på Italiens sluttningar kapats till båtvirke och all gjord rasade ner i Medelhavet.
Historien om Påsköns öde kanske är en skröna. Vad sa mannen som högg ner det sista trädet när folket frågade: "Varför gjorde du det?" Jo han sa: "Det var mitt jobb".
Folket levde på vad havet gav, nu kunde de inte bygga några båtar längre. Det blev krig och de åt upp varandra.

Tur att vi är så välutbildade och kloka att vi ser till avsluta atomåldern!
Nej till uranbrytning och nej till kärnkraft!