Vid Visjön i Oviksfjällen

tisdag 9 mars 2010

Vad är ett dagbrott?














Ett dagbrott innebär att hela brytningen sker ovan markytan. Se bild, Rössinggruvan i Namibia. Arbetsmiljön i gruvan, som ligger i ett ökenlandskap, är dammig, de som arbetar får i sig uran genom mun och näsa. Uran är vattenlöslig, strålningen från uran är inte farlig, men uran är giftigt och en liten mängd kan skada njurarna. Uran sönderfaller till andra radioaktiva ämnen, sönderfallet pågår hela tiden.
Det finns 3 sönderfallskedjor, Torium, Uran235 och Uran 238, alla ger upphov till radium och radon. (När uranet avlägsnats finns alla sönderfallsprodukterna kvar i avfallet, bl a torium230 med halveringstiden 80000 år, som i sin tur blir radium osv.
Förra året sände SVT ett reportage från Rössinggruvan, där urans farlighet förnekades av Vattenfalls miljöchef, Agneta Rising. Varken hon eller programledaren kände till att uran är giftigt, att det sönderfaller och att alla sönderfallsprodukterna finns i uranmalm.

Att våra miljökrav skulle hindra damm att komma in i kroppen är väl optimistiskt. I Sverige är miljökraven förhandlingsbara. Om regeringen anser att värdet av en gruva är större än skadan, så...
Det var så vi fick våra första kärnkraftverk. Miljödomstolen godkände inte att den första reaktorn fick startas på grund av villkorslagen, som fanns. Den lagen innebar att ingen reaktor fick startas förrän avfallsfrågan lösts. Efter 40 år har den ännu inte fått sin lösning. Kanske den inte går att lösa. Det vet vi inte i dagsläget. Villkorslagen togs bort, eftersom den hindrade start av kärnkraftverk.

I Västerås finns en anläggning för tillverkning av bränslestavar. Anrikat uran packas in i små keramiska "lådor". 100 arbetare har fått i sig urandamm och har blivit utsatta för högre stråldoser än föreskrivna. Företaget heter Westinghouse. Av någon anledning är denna händelse inte mycket uppmärksammad i media. Tabu?

Av någon anledning är det inte tillåtet att berätta för oss om farliga saker som har med kärnkraft att göra, det kallas för skrämselpropaganda.
Vi tål tydligen inte att höra hur det ligger till. (De som lever på verksamheten vill förstås att ingen fattar att verksamheten är mycket miljöfarlig. De som får sin lön, vågar inte, vill inte, de kan ju få sparken, och det vill ju ingen ha.)

Åter till Rössinggruvan. 15 km från gruvan ligger Arandis, där bor ca 5000 invånare, de flesta har anknytning till gruvverksamheten.
På satellitbilden (Google Earth) över området ser landskapet inte ut att vara odlad mark, snarare ökenartad ödemark. Detta är för övrigt ett gemensamt drag hos många urangruvor. Kanadas gruvor ligger i norra Saskatchewan (en provins lika stor som Sverige), glest befolkat skogsland. Vid gruvorna finns flygplatser och vägar förbinder gruvor med processanläggningar. Längst i norr ligger Uranium City.
Vissa gruvor har hög uranhalt, så hög att arbetarna får arbeta varannan vecka, de flygs till och från gruvan.

Ett dagbrott i Oviken blir väldigt stort om all uran ska utvinnas. Jag kan inte komma på var avfallet ska placeras, på myrarna upp mot fjällen till, kanske? Vatten till urlakningen av uranet må ju tas från Storsjön förstås. Lakdammarna i Aitik är ju 3-4 gånger större än dagbrottet, var ska lakdammarna ligga? Kanske det är lika bra att använda södra delen av Storsjön som lakdammar.

Var ska krossanläggning och processanläggningen få plats? Kämpdalen, Vattjom och Hackåsen kanske? Jo det blir nog många jobb, all jord som ska transporteras bort, alla hus som ska rivas. Bo kvar blir ju omöjligt. Undrar varför inget svenskt gruvbolag har visat intresse för Oviken.

En anledning till att många gruvor ligger ödsligt är säkert för att ingen ska bo ens i närheten av gruvan efteråt, att återställa till beboeligt tar oöverskådligt lång tid. Men så klart, det blir ju många jobb att hålla reda på avfallet också.
Med tanke på Ranstad, där det bröts ca 200 ton, där det fortfarande pågår sanering, så skulle det ju bli avsevärt mycket större i Oviken.
Vem ska betala saneringen när gruvan är tömd? Om det nu tar 1500 år att bryta, så blir det svårt att få till ett hållbart kontrakt idag, tror jag.

Nu är det ju inte nog med att CPM skryter, Aura har ju hittat lika mycket närapå, i Önsta och Getåsen.
Då blir det ännu fler jobb ju! Dagbrott i det området må ju bli större, där är skifferlagret inte lika tjockt.

Jämtland är allt värt ett bättre öde än att förvandlas till en radioaktiv avfallshög! Det anser i alla fall jag

Om mig

Mitt foto
Civilingenjör CTH M68. Nästan 25 år arbetade jag vid Volvo PV. M 68 står för Maskinteknik och examensår (29 februari) maskinteknik, där ingår studier av hållfasthetslära, korrosion, ångturbiner, ånggeneratorer, förbränningsmotorer, konstruktionsmaterial, även polymera. Mina specialämnen blev textila, material, konfektion, spinning, tygframställningsmaskiner (väv, trikå, flor, nålfilt). Nu har jag börjat gräva lite i vad som händer i riksdagshuset, det hade jag inte tid till när jag jobbade. Då förlitade jag mig på att politiker tänkte avskaffa kärnkraft, skatteväxla, utnyttja rationalisering till att minska tiden för lönearbete. Vi blev lovade 1980 att kärnkraften skulle fasas ut till 2010. Tänk vad många med mig som gick på den "visionen". Nu må arbetet vändas för att rädda vår livsmiljö och skippa konkurrens, köp, slit och släng!

Bloggintresserade