Vid Visjön i Oviksfjällen

tisdag 17 augusti 2010

Apropå risken för nya Tjernobylnedfall

Bränderna i Ryssland närmar sig nedfallsområden från olyckan i Tjernobyl 26 april 1986. Där ligger avfall som tagits upp av växtligheten och som vid brand åter kommer stiga upp och följa med vindarna till andra platser. Förmodligen finns det överallt nuförtiden radioaktiva nedfall som kommer att stiga upp igen. I öknarna där USA använder massförstörelsevapen med ammunition av utarmat uran - DU - rent U238 finns det i partiklar av nanostorlek. Sådana partiklar kan tränga in genom huden. Sandstormar är inte ovanliga.

SSM har märkt vid tidigare bränder på andra sidan Östersjön tendenser
till ökad radioaktivitet, men de kallas marginella och bedöms inte innebära någon risk.
Jag har senaste veckan tittat på filmen "When the dust settles", flera gånger, då australisk engelska är ovant, men jag förstår lite mer varje gång. Temat är uran - brytning, avfall och vapen, samt ETU:s förbud för medlemmarna att jobba i urangruvor. ETU organiserar elektriker.
I filmen framträder tre välkända experter med 20-30 års erfarenhet av strålningseffekter på hälsa och reproduktion, även den något försummade lågdosvarianten.
Helen Caldicott, Peter Karamoskos och Rosalie Betrell. Stråldoser är kumulativa (adderas) och "no dose is safe, "no dose is safe" säger Caldicott i filmen.

De gränser som tillämpas av ländernas myndigheter har anpassats efter regeln "samhällsnyttan är större än skadan", som t ex när lagen, som fanns för att skydda oss från avfallsproblem: ingen reaktor får startas förrän det finns en metod att oskadliggöra avfallet.
Den lagen togs bort efter att det att miljödomstolens stopp för laddning "kördes över" när första reaktorn var klar för start.
När Tjernobyls nedfall drabbade oss infördes en gräns för renkött, 300 Bq/kg. När nästan alla renar som slaktades blev kasserade höjdes gränsen till 1500, och samerna (som antagligen lever på renkött i stor utsträckning) fick veta att de inte borde begränsa intag av renkött. Hur det är/var med älgkött vet jag inte.

Miljödomstolen medgav i oktober 2009 att Westinghouse får öka produktionen med 50%,
Vidare får Westinghouse tillstånd att släppa ut 4 kg uran, 75 kg fluor och 400 kg nitrat per år i spillvattnet. Dagvattenavloppet direkt till Svartån bedöms inte behöva renas. Läs mer här.

I slutet av 2009 rapporterades att ett 100-tal arbetare fått i sig urandamm vid kärnbränsle tillverkning, och man misstänker att de fått för stora doser. Ändå får fabriken fortsätta producera kärnbränsle innan arbetsmiljön åtgärdats. Medias intresse för detta har varit litet. Uran är förfader till radon. Uran är kemiskt giftig.

I Studsvik får kärnteknisk verksamhet bedrivas med recycling av radioaktiva material, Sverige är ett av tre länder som tillåter sådant, de andra är Ukraina och Ryssland. Därifrån säljs metaller ut på marknaden utan info om dess historia, Svenska stålbolag har tackat nej till sådant.

Är det svenska folket som stiftar lagar? Är detta världens bästa miljölagar?

Om man har effekten av DU-vapen i åtanke, kan verkligen samhällsnyttan ligga i att ta död på arten människa. Är människan onödig, kanske mest till besvär för börserna?

Betrell menar att degenerationen som följer av den ökande strålningen leder till sämre förmåga för framtida generationer att lösa problemen än den förmåga vi besitter.

Om människan slutar ta upp radioaktiva ämnen ur berggrunden, stänger kärnkraftsreaktorerna, stänger in avfallet så att strålningen inte når ut, då kanske vi skulle få en avtagande bakgrundsstrålning igen, som vi haft de senast 4,5 miljarder åren med undantag från de sista 100.

Läste om ett lovande utspel i Tyskland: Beskatta kärnbränsle! Industrin "hotar" med att stänga reaktorerna. Bra lösning alltså!

Mer hopp: 2010 var genombrottsår för solenergi, nu billigare att få fram än kärnkraftens! Förhoppningsvis ofarligare också.

Ännu mer hopp: Om kärnkraften skulle byggas ut som "renässansens" förespåkare hoppas, kommer bränsleframställnngen att kosta mer energi än reaktorerna kan generera. Spiken i kistan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig

Mitt foto
Civilingenjör CTH M68. Nästan 25 år arbetade jag vid Volvo PV. M 68 står för Maskinteknik och examensår (29 februari) maskinteknik, där ingår studier av hållfasthetslära, korrosion, ångturbiner, ånggeneratorer, förbränningsmotorer, konstruktionsmaterial, även polymera. Mina specialämnen blev textila, material, konfektion, spinning, tygframställningsmaskiner (väv, trikå, flor, nålfilt). Nu har jag börjat gräva lite i vad som händer i riksdagshuset, det hade jag inte tid till när jag jobbade. Då förlitade jag mig på att politiker tänkte avskaffa kärnkraft, skatteväxla, utnyttja rationalisering till att minska tiden för lönearbete. Vi blev lovade 1980 att kärnkraften skulle fasas ut till 2010. Tänk vad många med mig som gick på den "visionen". Nu må arbetet vändas för att rädda vår livsmiljö och skippa konkurrens, köp, slit och släng!

Bloggintresserade