för övrigt anser jag ...

...att kärnkraften ska avvecklas

Först lite om läget på avfallssidan:
Avfallet i kärnkraftverk innehåller plutonium, det farligaste giftet människan känner till. Radioaktiviteten är högre i avfallet än vad uran är från början. Avfallet kallas högaktivt. Det ska förvaras avskilt från allt levande i 100000 år. Det är alla överens om. Men hur?
Där skiljer sig uppfattningarna. Kärnkraftsindustrins bolag SKB hävdar att det som skissats för Forsmark är en lösning. Tyvärr finns det fristående forskare som hävdar motsatsen. Vem ska man tro på? (Jfr Thomas di Levas låt)
Från Ryssland meddelas att de har en metod att skicka upp avfallet i en omloppsbana i 100 år, vilket är en alldeles för kort tid. Man får hoppas inte startraketen exploderar eller att satelliten ramlar ner för tidigt. Därmed kan man förstå att även i Ryssland har man ett avfallsproblem, som verkar olösligt.
Vi i Sverige [som har så bra miljölagar, som aldrig skulle tillåta en verksamhet som skadar miljö eller människor (för att citera Gustav Åkerblom (CPM) och Jan-Olof Hedström (Bergsstaten)] hade en gång en villkorslag. Om den följts och funnits kvar, då hade inga reaktorer fått startas, men våra regeringar, av olika kulör, ansåg att samhällsintresset övervägde skaderiskerna. Man kan väl förlåta dem, för de visste väl inte bättre och optimismen var stor vid den tiden, lika stor som nu, teknik löser alla problem. Men den gör inte det. Att påskynda sönderfallet och oskadliggöra avfallet låter sig inte göras.
De var säkert utsatta för påtryckningar från Nato, men det kunde de ju inte vidgå, vi var ju inte med i Nato (då heller), hette det i alla fall. Avfallet kan förstås upparbetas också, då kan man skilja av plutoniumet och göra atombomber av det.

Men ingen som vill veta idag hur allt ligger till, kan frånsäga sig ansvaret att forsätta med kärnkraft för att rädda industriverksamhet, hävda konkurrensfördelar på bekostnad av miljö och människors hälsa, t o m mänsklighetens överlevnad är i fara om någon skulle komma på att verkligen använda de kärnvapen de låtit göra, för att aldrig användas. Hur smart är det förresten, att göra något man inte ska ha?
Radioaktiva isotoper sönderfaller enligt kedjorna på ett förutsägbart sätt vad som än händer med ämnet för övrigt. Man skulle likna det vid att ämnena byter roll och kostym, som i en teaterföreställning, sönderfallet innehåller en kostym som heter radon, som strålningsmässigt är farligare än uran 238. Radium blir radon, en gas som löses i vatten, saknar både lukt och smak. Halveringstid 3,8 dagar. Inte att leka med. Hamnar lätt i lungorna och om de sönderfaller där, då blir det ett fast ämne, Polonium. Polonium är radiotoxiskt: ALI-värdet för 210Po är 90 000 Bq, motsvarande ett intag av 0,000 54 μg per år. Källa NE. o,ooo54 mikrogram, det är lite det, väldigt lite.
Det sägs att rökare löper högre risk för lungcancer på grund av radon än icke-rökare pga att flimmerhåren försvunnit, så att slemmet inte transporteras upp. Det kan ju också ha samband med att tobak innehåller polonium 210 (det visste ni kanske inte?).

Nu närmar sig Köpenhamnsmötet och av nyheterna vi hört och läst framgår att det bli just inget bestämt denna gången heller, vilket är skandal.
12000 människor ska samlas, 2000 av dem ska komma överens.
De flesta av världens politiker verkar inte förstått (eller har de gett upp)situationens allvar. Vi måste varva ner, vi som har det så bra, stoppa hjulen eller åtminstone bromsa dem rejält. Det handlar inte om att öka produktionen, hellre minska den. Minska export/import, minska transporter. Avsluta produktionen i gruvan i Kiruna, så slipper man flytta stan. Vi kanske kan ta vara på det järn som redan finns i stället.
Det är detta de borde diskutera! Hur ska det gå till? Kapitalets ägare har krävt ständig vinstökning med en procentsats, som aktieägare gillar. Nu borde vi ha en regering som begränsar produktionsökningar, med undantag för mat förstås.
Efter kriget (andra) hade vi ransonering i Sverige. Det skulle vi kunna införa igen utan att vi måste kriga först, då blir ju så mycket förstört i onödan. Risken för att ett krig skulle bli med kärnvapen är inte försumbar, spridningen pågår trots att det är "förbjudet". Och den här gången räcker det nog inte med två atombomber, det lär finnas så mycket kärnvapen att vi kan bli dödade allihop många gånger, fast det räcker ju med en gång. Skulle det inträffa må man vara glad att slippa överleva.
Kollektivt självmord, nej, så dumma är vi väl ändå inte?

Vi hade bensinransonering 1974, Kolla här!

Miljöpartiets slogan "Byt livsstil - inte klimat" är bra tycker jag. Att avveckla kärnkraft kunde verkligen vara ett blocköverskridande mål att genomföra enligt gällande lag. Den dagen kapitalets ägare uppfattar ett sådant budskap, så lägger de om sina insatser på förnyelsebart, och det kvickt. Om bensinen kostar 25 kr liten, så vadå, samåk mera, så räcker den längre.

Två kampanjer, förutom The angry Mermaid finns "Don't nuke the climate". Den startades i Frankrike och är internationell. Där kan man skriva på en lista, som ska överlämnas i Köpenhamn. Ca 33000 har skrivit på redan. Man kan ladda in en bild av sig själv också. Länk här.